

Hur man kör skiten ur sig själv! :-)
Hur man kör skiten ur sig själv!
Varför är kortsiktiga mål oftast mycket lättare att motivera sig till än långsiktiga? Fastän vi vet att långsiktiga planer oftast på det stora hela är mycket bättre för oss? Vi människor är verkligen komplexa varelser, ofta så känslostyrda att det är stört omöjligt att förstå varför vi reagerar och agerar på så olika sätt. Det som är så självklart utifrån en människas aspekt är helt främmande för någon annan. Och vi tenderar att ha väldigt lite överseende med varandras olikheter också vilket resulterar i ännu fler känsloutbrott och ologiskt beteende…
Vissa måste göra saker i grupp för att överhuvudtaget bli motiverade och få något gjort, medan andra får krupp av folksamlingar och vill helst utföra saker i lugn och ro i sin ensamhet, medan övriga fungerar i bägge sammanhang och funderar inte så mycket på saker och ting. (vad skönt det måste vara!)
Och vissa människor går alltid ut stenhårt och tränar dubbla pass dagligen… i ungefär 2-3 veckor innan de återgår till total passivitet 😉 medan andra kanske tränar varje vecka men utan någon särskild plan… Så de behöver gärna lite vägledning och någon som hjälper dem att komma igång ordentligt. För utan en tydlig plan- inga tydliga muskler! Som jag brukar säga
Det viktigaste är att man lär känna sig själv och vet hur man själv fungerar, så att man kan undvika att hamna i samma dåliga mönster eller beteende hela tiden. Att rannsaka sin egen bullshit och att kunna säga till sig själv: ”-Näru den där går jag inte på- NU tar du tag i det här med en gång!” När man märker att man börjar hitta på små lämpliga undanflykter för sig själv, för att slippa sköta träningen el kosthållningen. (Det finns inget sen, det finns bara NU! som ni minns i ett tidigare blogginlägg)
För att kunna bryta mönster och ändra sitt beteende så gäller det att vara ärlig mot sig själv och erkänna sina brister. (Hur jobbigt det än må vara)
Med god självkännedom och hårt arbete kan alla drömmar slå in BOOM!
Jag själv brukar alltid ”lura mig själv” med att tänka i kortsiktiga mål, så att det inte känns så tufft och övermäktigt till en början. Men sen när jag väl har kommit in i rutinerna (följer planen) så rullar det ju bara på och VIPS så har jag genomfört en strikt tävlingsdiet på flera veckor. Det är därför som jag aldrig bestämmer mig på förhand för att tävla utan jag smygstartar med träning/diet och tar det lite som det kommer, och reagerar kroppen som jag vill så är det ju bara att köra på sen. Som sagt det gäller att lära känna sig själv
Denna vecka har jag formligen kört skiten ur mig själv, högst oklart varför… Det har bara blivit så Kände mig väldigt trött och seg i måndags, gick till SATS Sportpalatset. Där var så sjukt mycket folk, kändes som ett Zoo så jag tvärvände i dörren och gick istället till ett annat SATS. Där var något mindre folk PUH! (Jag tillhör de folkskygga ifall ni undrar)
Satte mig på en cykel för att värma upp, man är ju som en ispinne nuförtiden Brrr Det slutade med 40 minuters CYKELINTERVALLER!!! Och med svetten rinnandes, smått illamående och med blodsmak i munnen så körde jag även bröst och mage efter det. Var heeelt slut när jag promenerade sakta hemåt efteråt… ha ha ha
Och i tisdags stod det ju ben på schemat, så det var bara att köra på!
Blev ett bra och intensivt pass, men efteråt så höll jag på att inte orka gå hem. ha ha ha Det var som om mina ben sa: Nä nu får du f-n klara dig själv!
Och igår körde jag armar så att det rungade om det BOOM! Supersettade biceps/triceps. När man väl en gång opererat handen/armen så tar man aldrig mer styrkan för given! En magisk känsla att slänga upp vikterna utan problem, tänk att efter operationen så kunde jag inte ens skruva upp en kork med högerhanden. Det var riktigt läskigt…
(Så pussa nu båda dina biceps och säg TACK för att ni finns! <3 Tacksamhet kan kännas dumt och fånigt, men otacksamhet och att ta saker och ting för givet är ÄNNU dummare så Just do it!)
Så min kropp har trots trötthet/låg energi fått jobba hårt denna vecka, ibland måste man helt enkelt bara köra utanför bekvämlighetszonen och utmana sig själv något. Särskilt under det här mörka vinterhalvåret, för skulle man lyssna till kroppens- Gå och lägg dig och SOV- signaler VARJE gång så hade man ju inte kommit upp ur sängen överhuvudtaget nu! Ha ha ha
Veckan avslutas med en välbehövlig Thaimassage på 60 min och ett lättare pass axlar/mage- sen blir det mys för hela slanten!
Skäm ALLTID bort dig själv- Vem ska annars göra det?! 😉
Önskar er alla en STARK helg!
/Maria